Om Skrällinge gård
krällinge finns för första
gången omnämnt i ett köpeavtal, mellan biskop Hemming och heliga Birgittas
fader Birger Person. Avtalet bevittnades av den dåvarande ägaren Pedar af
Skraelinge. Avtalet undertecknades av Biskops-Arnö och Heliga Birgittas
fader bebodde granngården Finnsta.
I slutet på 1400 – talet berättas det om en Olaff i Skraellinge som en av
de från Uppland komna representanter ”gode män”, till ”Sveriges Rikes Råd
och Ständers förening”.
Om gårdens bebyggelse vid denna tid var en kringbyggd anläggning i direkt
anslutning till Skraellinge by ett par hundra meter från den nuvarande huvudbyggnaden.
Av Skraellinge by finns endast ett hus, av en mängd husgrunder, som vittnar
om den täta bebyggelse som fanns vid denna tid. Det finns i husförhörslängder
och annat dokumenterat att ett hundratal personer bebodde området vid denna
tid. Det berättas nedanför gården befintliga Karlskrogen, ofta hamnade i
fel hus.
Den nuvarande huvudbyggnaden är uppförd i slutet på 1700 – talet, i liggande
rödmålat timmer, och fick sin nuvarande yttre herrgårdskaraktär på 1820-talet.
Gården tillträddes då av Potentan Patron Eric-Olof Berg, som drev gården
fram till sin död. I arvsskifte övertogs gården av änkan och sonen som sålde
densamma 1903.
Sedan denna tid har Skrällinge gått i många händer och de många byggnadernas
yttre och inre underhåll eftersatts kraftigt.
I huvudbyggnaden har dock i stort den gamla rumsindelningen bevarats och
såväl exteriör som interiör återställts under 1970 – talet. På vindar och
utrymmen har hittats fragment av gammal sengustavianska kakelugnar som efter
komplettering återuppförts i huvudbyggnaden. Den gamla panel och fältindelningen
runt väggarna är återställd och interiörerna speglar på ett historiskt sätt
dåtidens sätt att leva och vara.
Huvudbyggnaden är således helt återställd, efter stora ekonomiska och arbetskrävande
insatser från de nuvarande ägarna.
Då man gått tillväga mycket försiktigt vid renoveringen och ej velat förstöra
den gamla rumsindelningen, fattas en del utrymmen som nu är av nöden. Det
finns nu planer på (godkända ritningar finns) att bygga till två mindre
paviljongsliknande byggnader i direkt anslutning till huvudbyggnaden. Den
ena skall inrymma en jordvärmeanläggning med tvättutrymmen, den andra förråd
och grovutrymmen, i direkt anslutning till köket.
På gården finns även ett antal byggnader varav en redan nämnts, som en rest
från Skrällinge by. Ytterligare en byggnad från tidigt datum finns bevarad
och har under 1970-talet renoverats yttre med nytt tak och upptagning av
timmerväggar.
Resterande byggnader är, ladugård, loge samt stallbyggnad även denna nyrenoverad
med ett tiotal boxar. Av tidigare datum finns även ett visthus samt ett
fårhus.
Det bästa och mest ekonomiskt intressanta är att inrymma bostäder, åtminstone
i de två hus som är av äldsta datum. Man skulle på detta sätt på gården
få ytligare två stycken ytmässigt full acceptabla bostäder, och med bevarandet
av exteriören i stor bibehålla dess 1700.tals karaktär.
Den ena fastigheten skulle få sin naturliga hyresgäst, en person som önskar
förhyra stallet men ej har någon bostad.
Då vi skulle till hösten i Uppsala öppnar en större restauranganläggning,
kan man tänka sig den andra byggnaden som bostad åt någon av de anställda.
Byggnadernas placering är sådan att man kanske i en framtid skulle kunna
taxera dessa var för sig, men ägarnas syfte är att driva fastigheten kommersiellt
varför en omtaxering till flerfamiljhus är ett önskemål.